Igår blev min lilla kille hela 18 månader gammal!

Helt sjukt va tiden går fort. Han har utvecklats till en envis liten pajas som alltid vil göra på sitt sätt.

Han pratar som bara den även fast man inte förstår hälften av vad han säger.

Men vissa ord förstår man bra och de blir bara fler och fler.

Han sover fortfarande sjukt dåligt och han äter nästan ingen mat alls, som sagt han e envis och vill göra på sitt sätt

En riktigt liten teaterapa e vad han e, han spexar och spelar Allan ballan, gör skojiga miner och konstiga läten och så fort man skrattar åt honom så fortsätter i all oändlighet.

Han gömmer sej ofta och säger tittut och sen skrattar han. Men hans envishet har även vissa nackdelar och de e ju såklart att han blir fruktansvärt arg när han inte får som han vill!

Han kan tå och skrika/grina väldigt länge när han tex inte får en kaka! Kan va väldigt jobbigt när man själv e trött och grinig.

När han e p bra humör mitt lilla barn då e han den absolut bästa i hela universum men när hans dålig humör kommer fram då vill man bara gräva ner sej då han nästan e envisare än vad jag e!

Han har även tagit till ovana at slå mot mej och Johan men aldrig mot nån annan så han testar gränserna väldigt mycket!

Men de bästa som finns de ju när han kommer och säger mamma och så får man en härlig puss, då vet man att man gör något rätt iaf!=)

 

Pussåkram

 

 

.